Det er et yndigt land
Jag har inte glömt hur man stavar. Vi har varit i Danmark på en nostalgisk resa tillsammans med sonen och dottern, som var snälla och drog med oss på en tur runt Danmark. Mest för att koppla av, men också för att kolla några ställen där vi började tillbringa våra badsemestrar för sådär en trettiofem år sedan.
Därför blev första målet Tannisby, som ligger nästan längst norrut på Jylland, bara några mil från Skagen. Jag var visserligen där med barnbarnen för några år sedan, men då tältade vi. I år var det litet bekvämare med lägenhetshotell alldeles vid havet.
Innan vi kom så långt blev hustrun och jag upphämtade i Västerås tidigt på fredagen, eftersom vi skulle med 1600-färjan från Göteborg till Frederikshavn. Det var ju ingen lysande start på semester precis. Regnet vräkte ner som om det vore på ASEA-semesterns tid. Men barnen är fena på att köra bil, så det gick raskt undan. Bekvämt var det också. Det är litet skillnad att bli körd i en Chevrolet Van med flygstolar, jämfört med de år vi åkt fyra personer i en Renault 4. Allt var inte bättre förr. Matsäck serverades också, så vi slapp besöka restaurangerna "Flottiga Korven" eller "Skitiga Duken". Mycket välplanerat, alltså.
Sedan kom vi till Göteborg i god tid, så vi hann chilla ett par timmar på kajen, men det var i solens sken så jag fick en skön tupplur. Färjan numera är väl ingen höjdare, men vi spisade ett fullt ätbart grillspett. Sedan var det dags för mig att gå ut på däck eftersom vi kommit i höjd med Nya Varvet. Det är egentligen vådligt gammalt, men var länge Flottans Örlogsstation på västkusten. Jag har aldrig tjänstgjort där själv, men väl besökt det ett antal gånger när jag legat inne på KA 4. Dit kom vi en stund senare. Regementet är nedlagt, men byggnaderna och lite verksamhet finns kvar på Käringberget. Jag hängde på relingen och funderade över allt kul man hade nere på västkusten. Ännu mer nostalgisk blev jag en stund senare, då vi passerade Galtö och Känsö. Känsö är en otroligt fin ö, som varit militär i många år och fortfarande har militär verksamhet. Det finns inte en turist på flera sjömil... Ett militärt paradis, faktiskt.
Det började dra lite kallt när vi närmade oss Vinga, men ett antal nostalgiska blickar gick också över på styrbodssidan. Efter runt tre timmar var det dags att köra av i Frederikshavn och ta de sista 3 - 4 milen till Tannishus, som det gamla badhotellet heter. De har numera över 100 lägenheter och vi hade bokat en med utsikt över dynerna mot havet. En fin lägenhet var det, med bra utrustning. Barnen fick åter gå i barndom och klättra upp på sovloftet, medan vi gamlingar ockuperade sovrummet. Först kvällen åt vi ute och det var rena katastrofen. Den trevliga lilla närbutiken, där man alltid köpte rundstykker på morgnarna, hade gjorts om till pizzeria. Det var bara det att pizzabottnarna var som masonitskivor.
Den första morgonen åt vi frukost, dvs morgenmad, på hotellet. Det var också en ledsam historia. Någon skum salami med cirka 90 % fetthalt och en klen ost med utan smak. Inte ens något gott rågbröd fanns det. Juicen smakade som den vore jäst. Inte kul, vi åt nästa morgon också, sedan övergick vi till självhushåll på morgonen. Då blev det lite annat, med grovhakket leverpostej och det hele. Och färska rundstykker, förstås.
Men vi hade kul. Fortsättning följer.
Därför blev första målet Tannisby, som ligger nästan längst norrut på Jylland, bara några mil från Skagen. Jag var visserligen där med barnbarnen för några år sedan, men då tältade vi. I år var det litet bekvämare med lägenhetshotell alldeles vid havet.
Innan vi kom så långt blev hustrun och jag upphämtade i Västerås tidigt på fredagen, eftersom vi skulle med 1600-färjan från Göteborg till Frederikshavn. Det var ju ingen lysande start på semester precis. Regnet vräkte ner som om det vore på ASEA-semesterns tid. Men barnen är fena på att köra bil, så det gick raskt undan. Bekvämt var det också. Det är litet skillnad att bli körd i en Chevrolet Van med flygstolar, jämfört med de år vi åkt fyra personer i en Renault 4. Allt var inte bättre förr. Matsäck serverades också, så vi slapp besöka restaurangerna "Flottiga Korven" eller "Skitiga Duken". Mycket välplanerat, alltså.
Sedan kom vi till Göteborg i god tid, så vi hann chilla ett par timmar på kajen, men det var i solens sken så jag fick en skön tupplur. Färjan numera är väl ingen höjdare, men vi spisade ett fullt ätbart grillspett. Sedan var det dags för mig att gå ut på däck eftersom vi kommit i höjd med Nya Varvet. Det är egentligen vådligt gammalt, men var länge Flottans Örlogsstation på västkusten. Jag har aldrig tjänstgjort där själv, men väl besökt det ett antal gånger när jag legat inne på KA 4. Dit kom vi en stund senare. Regementet är nedlagt, men byggnaderna och lite verksamhet finns kvar på Käringberget. Jag hängde på relingen och funderade över allt kul man hade nere på västkusten. Ännu mer nostalgisk blev jag en stund senare, då vi passerade Galtö och Känsö. Känsö är en otroligt fin ö, som varit militär i många år och fortfarande har militär verksamhet. Det finns inte en turist på flera sjömil... Ett militärt paradis, faktiskt.
Det började dra lite kallt när vi närmade oss Vinga, men ett antal nostalgiska blickar gick också över på styrbodssidan. Efter runt tre timmar var det dags att köra av i Frederikshavn och ta de sista 3 - 4 milen till Tannishus, som det gamla badhotellet heter. De har numera över 100 lägenheter och vi hade bokat en med utsikt över dynerna mot havet. En fin lägenhet var det, med bra utrustning. Barnen fick åter gå i barndom och klättra upp på sovloftet, medan vi gamlingar ockuperade sovrummet. Först kvällen åt vi ute och det var rena katastrofen. Den trevliga lilla närbutiken, där man alltid köpte rundstykker på morgnarna, hade gjorts om till pizzeria. Det var bara det att pizzabottnarna var som masonitskivor.
Den första morgonen åt vi frukost, dvs morgenmad, på hotellet. Det var också en ledsam historia. Någon skum salami med cirka 90 % fetthalt och en klen ost med utan smak. Inte ens något gott rågbröd fanns det. Juicen smakade som den vore jäst. Inte kul, vi åt nästa morgon också, sedan övergick vi till självhushåll på morgonen. Då blev det lite annat, med grovhakket leverpostej och det hele. Och färska rundstykker, förstås.
Men vi hade kul. Fortsättning följer.
Kommentarer
Trackback
